Solen steg med ett mänskligt ansikte och såg trött ut. Landskapet nedanför var fortfarande mörkt. Bäcken hade ännu inte bestämt sig för åt vilket håll den skulle flöda. Byggnaderna vid horisonten sov. Ett dött träd stod i förgrunden som en man som väntat så länge att han glömt vad han väntade på. Ljuset var på väg att komma. Ingen var vaken för att se det. Detta målades 1582 för att illustrera den fas i verket där allt blir svart.